Är jag like galen eller bara passionerad??

Är jag lite galen som velar mellan allt jag vill göra?? Är detta att vara något jag inte ens jag vet om jag är?? Ja har jag manodepressivitet?? För då kommer jag att ha mina maniska perioder som jag har nu om jag inte får en behandling & medicin som kan stoppa dom värsta symptomen.

Tycker att sjukvården i dagens läge tar alldeles för lång tid på sig att göra sina undersökningar & dom verkar ju inte ens ta ens ord på verklighet & sanning. Tycker att det är allt för många läkare som inte borde vara läkare pga att dom inte kan läsa av människor alls i deras mående, utan bara utbildat sig till det för att få en bra lön & prestigevärt jobb.

Känns som om jag vill så mycket, kanske för mycket??...Allt från att föda upp alpackor & hästar, ha egen design/konst/inredningsbutik, sjunga opera & musikal, fotografera, måla tavlor & skriva m.m. Funderar även på att ta upp saker som jag gjort förrut eller velat göra. Pilbågsskytte som jag var väldigt duktig på, men funderar även på att börja med någon kampsport igen.

Ja är jag helt galen som inte kan bestämma mig vad jag i huvudsak ska göra?? Jag vet att jag är duktig på dom alla även om jag inte sjungit proffitionellt så vet jag att jag har rösten & resursen för att göra det. Djur har jag alltid haft bra hand med, samma med konsten med då jag är i stort sett född med en pensel & penna i handen. Gott öga för det som är vackert & så med. Har det helt naturligt när det gäller inredning, konst, foto m.m. men sedan är ju skrivandet en stor del av mitt liv. Att sedan träna kampsport & pilbåge är nog därför för att kanske få ut lite frustration. Får se om jag kan ta mig råd sedan att göra det?!

Konstnärssjälen i mig som pratar...Ja, jag vill ju vara väldigt kreaktiv hela tiden & få göra nya saker i livet. Att inte få göra nya saker i livet gör mig uttråkad & ledsen. Jag älskar ju just det med djur för där vet man aldrig helt vad som händer. Sedan att få skapa konst, skriva & se det vackra i naturen & foton/bilder. Trolla fram lite magi i livet för det är dom små possitiva sakerna som förgyller livet & till slut överskuggar dom stora sakerna som hänt i livet.

Samma det här med stan vs. landet?? Jag kan inte bestämma mig. Eller jo jag vet väl ungefär att det skulle vara skönt med ett hus utanför en storstad. Ja ett hus som är på landet, men med ändå närheten till en stad för att jag gillar det där med kunna tilbringa en viss tid i stan för att fika, äta på restauranger, shopa lite i sekondhandbutiker/antikbutiker/inredningsbutiker & även bara strossa runt & vara, men att sedan kunna komma hem till lugnet av landsbyggden & djuren på gården & helst även en älskad man.

Jag Saknar att få ha en man i mitt liv som gör att jag känner mig älskad & behövd. Ja någon som kan ta mig för den jag är med alla mina possitiva egenskaper som är att jag är kreaktiv & nytänkande med mycket olika idéer när det gäller olika saker som allt från den vackra inredda hemmet till kontor. Ja livet & en uppvisning & framställande av att visa saker från deras bästa sida, men även en trogen, älskande, väldigt omtänksam kille & passionerad älskare. Ja, men sedan även från mina dåliga sidor för såna har alla.

Ja finns det någon där ute som kanske erbjuder mig kärleken eller ett jobb med något av dessa saker så underlättar det ju att veta vad man ska göra & vill i livet?!