Transgena djur & Klassisk Avel!

Transgena djur

Man började att använda Transgentekniken på 1980-talet & det har inneburit att man kan i stort sett skräddarsy djurmodeller som kan ge svar på exakt de frågor man ställer. Man är alltså inte längre hänvisad till slumpen, utan kan välja vad man vill studera och forska fram. Forskarnas nu kanske största förhoppning är att man i framtiden skall kunna använda transgena djur till olika organtransplantationer för människor. Till exempel så har grisar ett hjärta och en njure som är ganska likt människans, så genom att ”tillsätta” människogener skulle det kunna vara fullt möjligt för ett hjärta eller kanske en njure att fungera i människokroppen, utan att stötas bort. Man har även fött fram kor som ska ha vissa människogener för att genom att dricka deras mjölk och äta dess kött kunna bli frisk från sitt sjukdomstillstånd. En viss oro finns bland dock forskare, angående användandet av grisorgan i människor. Det finns en risk för att ett ”tyst virus” skulle kunna starta livsfarliga epidemier.

Klassisk avel

I klassisk husdjursavel väljer man ut de med attraktivaste egenskapen och arvsmassa för att para dessa med varandra för att få olika egenskaper att föras vidare i den nya individen (djurungen) som föds. För att

Med klassisk avel har man till exempel fått fram mjölkkor som ger dubbelt så mycket avkastning på 40 år, köttkor som producerar mer än dubbelt så mycket kött som på en ”normal” ko. För aveln med mjölkkor och bifftjurar används i Sverige oftast artificiell inseminering från speciella avelstjurar som inseminerar tusentals kor där var avelstjur kan vara far till tusentals kalvar. I andra länder än Sverige har man gjort så att man har utvecklat så att man kan få flera avkommor från dom bästa avelskorna. ibland annat USA, Frankrike och Australien behandlas avelskor med hormoner som gör att dom bildar många ägg (superovulering) och dessa ägg tas ut och provrörsbefruktas. De embryon som skapas sätts in i fostermödrar, som får bära och föda dessa kalvar.
I vissa fall klyver man ett embryon i två till fyra delar som var och än kan utvecklas till en liten kalv. Genom att använda detta sätt man få fram enäggstvillingar efter provrörsbefruktningen vilket leder till ökat antal kalvar som en värdefull avelsko kan ge upphov till för en bättre genbank.

Tillväxttakten på kycklingar har också ökat så mycket det senaste årtiondet att kyckling som mat har gått från lyxrätt till ett av de billigaste köttlivsmedel. För att få denna tillväxttakt har man reglerat aveln noggrant och nästan alla svenska värphönor har importerats från amerikanska avelsförretag. De korsas med varandra efter speciellt upplagda scheman, även på liknande sätt har man tagit fram broilers (kötthöns). Men man kan se allt detta hos nästan alla djur som avlas fram för att producera kött, mjölk eller någon annan ”vara” som vi använder.

Personlig åsikt

Jag tycker att transgenitik är helt fel då jag tycker att det är oromoraliskt emot djur att bara behandla dom som objekt och inte som ett levande väsen med egna känslor, precis som människor kan känna saker . Allt är inte heller bra med klassisk avel, dess form har använts i alla de olika djurslag man har som husdjur från hundar, katter, hästar, höns, får, kor, råttor, möss, hamstrar, marsvin, kaniner m.fl. Man har tagit fram egenskaper som man vill framhäva som exempelvis ”Perserkatter” eller ”Engelsk Bulldog” där man har avlat på så korta nosar som möjligt vilket gör att dom får ögon och andningsproblem, men allt för skönheten tycker ju vi människor eller varför inte kolla på köttrasen ”Belgian blue” där dom flesta kalvar är så stora att när dom föds så kan inte deras mor föda fram dom på naturlig väg, men vi vill ha dom för att dom producerar så mycket kött som vi kan konsumera, lika där med ”Engelsk Bulldog” som inte kan föda normalt. Många djur som vi har avlat fram i dagens samhälle är av att en eller ett mindre antal individer av ett djurslag har fötts med en genetisk förändring som vi tycker kan vara tilltalande, men som kanske egentligen inte alls är något bra för djurena i slutändan.

I stort sett har alla våra husdjur kommit till på detta sätt då man har sett avvikelser i standarden och avlat vidare på dom egenskaperna och jag säger inte att allt är dåligt utan en hel del är faktiskt riktigt bra. Jag tycker att det ska inte vara till nackdel för djurens naturliga beteende, födelseförlopp eller rörelseförmåga, utan vara för att man vill få fram något som kan vara till nytta samtidigt som djurena mår bra, få fram produktiva djur utan att djurena får lida av det.