En dikt jag skrivit: En skatt...

Ditt huvud vilar på din kudde, du har somnat in och drömmer snart.

Du sover gott i stilla frid, efter dagens lek och fart.

I dag var en helt ny värld, som tog dig vidare på livets färd.

Varje sak som lockar fram ditt skratt, gör dig till världens största skatt.

Nya saker att få upptäcka, allt du inte sett och gjort.

Ivrig att få undersöka, men dagen går så fort.

Dina ivriga små fingrar, plockar upp en sak.

Som du kanske stoppar i din mun, för att känna på dess smak.

Dina blåa ögon glittrar, när jag känner på ditt hår.

Din värld är ljus och vacker, dit ingen ondska når.

Du är min lilla ängel, mitt liv, min tro mitt allt.

All kärlek som jag ger dig, den får jag tusenfalt.

Hur du kryper över golvet, på din färd till någonstans.

Din värld är ny och oförstörd, och full av livets glans.

Allt jag skulle vilja säga, med ord du ej förstår.

Så jag talar med mitt hjärta, och hoppas att jag når.

Tår som spretar klumpigt, när du ställer dig på tå.

Du vinglar till och ramlar, när du lär dig gå.

Alla saker som du gjort i dag, i drömmen lever kvar.

Du sover sött och stilla, en inre frid du har.

Med ens rycks drömmen sönder, det är dags för mig att gå.

En smärta som ingen annan, svår att förstå sig på.

Att lämna dig, min lilla vän, det sliter i mitt bröst.

Av tårar fylls mitt öga, jag finner ingen tröst.

Jag lever blott för stunden, då jag ser min lilla skatt.

Som gör mig glad och lycklig, som lockar fram mitt skratt.

All rikedom i världen, förgänglig, ful och matt.

Jag rikast är av alla, jag har min största skatt.